aaah, jag är så himla trött.
råkade lägga mig ner i sängen när jag läste och sen ringde papi och jag var tvungen att resa mig och nu snurrar allt? livet?
men jag har en ny agenda, känslan av kalenderåret 2006 är onekligen svårslagen.
människor tror att jag skämtar när jag säger att jag vill bli popstjärna men det gör jag tyvärr inte. jag har aldrig skämtat om det.
jag har förnekat det och jag har pratat om en vilja att "bli psykolog", men nix!
jag vill bli popstärna.
det är svåra saker det här med ironi, post-ironi och post-allvar.
en jäkla kullbergsbalett, men jag skojar alltså inte.
jag tänkte skriva ner navid modiri här men jag har glömt vad jag ville ha sagt, allt jag kan tänka på nu är hans byline i glöd, där han sitter och värmer händerna runt en mysig tekopp och tar upp saker som "det är viktigt att vara sig själv", "bamse var socialist" och "det är coolt att leva".
varför inte öppna ett fönster när alla dörrar är nerbrunna?
<3 /R